Jag drog ner till polisstationen idag för att fixa nytt pass. Om man ska till Thailand, vilket jag ska i mars nästa år efter Australien (alltså jag är sååååå pepp ni fattar inte!!!) så måste passet vara giltligt 6 månader efter hemåkning, och det skulle inte mitt vara.

Trodde jag i alla fall.

Efter en torr och äcklig pastasallad på ÖG till lunch tänker jag att jag minsann ska passa på att få det gjort, och tar med mig stackars Alva till polisstationen som snällt sitter och väntar 12 långa nummer med mig, tills det äntligen blir min tur. Inte för att det var särskilt långa tråkiga 12 nummer, vi kläckte glatt idéer om min o Saras kommande 20-årsfest, funderade över huvida en utgång på Snerkes ikväll var en bra idé eller inte, bestämde att vi innan hemåkning var tvugna att köpa nässpray med menthol åt Alva och kontrollerade min längd (hela 168 cm över marken mätte jag!). Men hur som helst blir vi ändå glada när det äntligen är min tur, och jag skuttar glatt fram till killen som sitter i luckan under skylten där mitt nummer, D622 blinkar.

"Förnya pass eller ansöka om ID?"

"Förnya pass!" säger jag hurtigt och sträcker fram mitt körkort när han ber om legitimation.

Killen i luckan knappar lite på sin dator. Han tittar på mig med något skeptiskt i blicken.

"Du vill alltså förnya ditt pass?"
"Japp" säger jag övertygat och funderar om han hör dåligt.
"Och du är medveten om att ditt pass inte går ut förän om en ganska lång tid?"

"Ja", säger jag. Eller alltså, det är giltligt till september nästa år." 22 september! tänker jag stensäkert för mig själv men tänker att det är en onödig detalj.

"Det går ut 22 september 2013", rättar han mig. Blodet i mina ådror stelnar och jag får något förvirrat i blicken.

"2013? Men va? Jag trodde... alltså jag var helt säker på att det var nästa år?"

"Ja du, jag är helt säker på att det står 2013 här" säger killen i luckan kaxigt. Jag tittar ner i marken och hatar honom lite.

"Jaha", säger jag besegrat. "Då får jag väl åka hem och kolla en gång till. Det var ju lite pinsamt."

"Gör så du", säger han och tycker också att jag är pinsam.

Och så får jag och Alva åka hem igen. Och nu när jag kollar i mitt pass så står det ju 22 september 2013. Och jag tänker att jag är ju allt himla dum i huvudet och hur kunde jag skriva fel i min ansökan till Australien-Visumet när det helt klart och tydligt står 2013 så vad fick jag 2012 ifrån, tänk om det inte går att ändra i efterhand och jag måste söka nytt och betala igen för att jag är dum i huvudet?

Och jag öppnar pdfen som är mitt visum, det som gör att jag kommer släppas in i Australien när vi kommer där den 3dje november, så läser jag även där att jag helt i sin rätt skrivit:

Jag känner mig fortfarande dum i huvudet. Dum i huvudet och förvirrad över att jag inte var så dum i huvudet och förvirrad som jag trodde. Och frågan återstår. Alltså vad fan fick jag 2012 ifrån? Vad fan? Varför, varför fick jag för mig att det var 2012?
Det är ett mysterium. Jag är rädd att jag aldrig kommer få ett svar.